| Är det rättvist att barn inte ges lika förutsättningar i alla kommuner? |
| Det tycker inte vi! Tycker du som vi rösta på SPI ! |
EN SKOLA FÖR KUNSKAPER
SPI – Sveriges Pensionärers Intresseparti, ser fram emot det lagförslag som Folkpartiet (FP) lagt till reform av våra skolor. Dels att i grunden ge förutsättningar för att vi som individer har olika förutsättningar att lära oss praktiska eller teoretiska ämnen. SPI ger FP sitt fulla stöd. Förslaget innebär att i grundskolan ges eleverna betyg från årskurs 3 samt att man följer upp eleverna så att de erhåller godkända betyg i svenska, engelska och matematik, vilket gör att eleven kan välja alternativa studievägar i gymnasiet.
Lagförslaget kräver att elever som skall studera vid högskola eller universitet skall förutom de tre ovan nämnda ämnena ha godkända betyg i mint 8 övriga ämnen.
Yrkesinriktad utbildning på högskolenivå kräver betyg i basämnen.
Lärlingsutbildning. Lagförslaget bygger på behovet att fler elever kan utbildas till direkt yrkeskunskap.Här utbildas eleverna i samarbete med näringslivet med 50 % skola och 50 % praktiskt arbete. Idag har gymnasieskolans praktiska program slagit väl ut.
Barn utvecklas individuellt och olika snabbt. Varje barn är unikt och skall erbjudas utbildningi nära förhållande till sin egen utveckling. Undervisningen skall därför organiseras utifrån barnets mognad och inte dess ålder. De första tre åren skall av den orsaken utbildningen ske med blandade åldrar och blandad pedagogik för att möta varje individ på dess egen nivå. Detta innebär att mer mogna barn får kortare tid i gruppen och andra längre. Gruppens tre år kan alltså bli två år för vissa elever och fyra för andra allt efter egen mognadsgrad. Principen skall vara att inget barn flyttas från gruppen, som motsvarar dagens förskoleklass samt år ett ochtvå, till år tre, utan att ha uppnått tillräckliga färdigheter för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. SPI förordar att dagens parallella och blandade klasser ersätts med s.k. färdighetsgruppering i svenska, främmande språk och matematik. Det innebär en gruppering av eleverna ämnesvis allt efter deras aktuella färdighet i ämnet. När eleven visar sig platsa bättre i en annan grupp flyttas denne ett steg uppåt eller neråt. Var och en får då i större utsträckning den undervisning, det stöd och den stimulans som vederbörande behöver.
För att skapa en skola för kunskaper krävs en arbetsmiljö som präglas av ordning och reda. Tydliga regler för tiden som tillbringas i skolan måste också följas av skolans ansvar för efterlevnad. Befogenheter och verktyg för åtgärder gent emot dem som inte klarar kraven på uppträdande och hänsyn till kamrater utvidgas att motsvara ansvaret. Skolplikten är tvingande alla elever har skyldighet att närvara och de som uppträder störande skall därför beredas utbildningi skoldaghem med anpassad pedagogik och specialutbildad personal. Skoldaghemmens uppgift skall vara att återanpassa elever under skyddade former för deras bästa och skolans möjlighet till bästa resultat för även de duktigaste eleverna. Resurserna för socialtjänst och skola skall samordnas så att nödvändigt antal socialsekreterare underställs rektor för mesta möjliga insatser till barn i behov av hjälp under skolplikten. Kraven på ordning och reda i skolan bör enligt SPI: s mening ta sig uttryck i att betygen i såväl ordning som i uppförandeåterinförs i form av ett nytt samlande betyg i beteende. Den betygsinflation som vi nu har måste stävjas och betygen bli jämförbara över hela landet. Betygen som skall ges efter varje år måste bygga på nationella prov. Betygen kompletteras med angivna jämförelser av genomsnittliga resultat i den egna kommunen och i riket. Skolans ämnen skall vara obligatoriska för alla och skall formuleras utifrån svensk kultur och traditioner. Skyldigheten för kommunerna att anordna hemspråksundervisning skall upphöra. Hemspråkundervisning i den form och omfattning som hittills skett försvårar integration och tar resurser i anspråk vilka kan användas bättre för skolans andra behov.
Elever som av olika anledningar inte trivs i skolan måste ges en möjlighet till nystart så att de kan börja tro på sin egen förmåga. Ett sätt att skapa sådana möjligheter är att kraftigt bygga ut lärlingssystemet. I många länder, t ex Tyskland tillämpas detta med stor framgång. Skoltrötta elever får ofta mycket goda resultat som lärlingar. De skaffar sig yrkeskunskaper och kan många gånger gå direkt ut i förvärvslivet efter avslutade gymnasiestudier.
Elever som ska följa de teoretiska utbildningsvägarna på gymnasiet måste ha godkända betyg i fler ämnen än bara svenska, engelska och matematik. Att få tillträde till det naturvetenskapliga programmet utan godkända betyg i fysik, kemi och biologi är en orimlig ordning och kan bara leda till att eleverna går ut gymnasiet utan fullständiga betyg.
Daglig fysisk aktivitet har visat sig förbättra inlärningen av såväl engelska som matematik. Det är rimligt att förmoda att detta även gäller andra ämnen. Fysisk träning motverkar dessutom på kort sikt övervikt, på lång sikt benskörhet. SPI kräver regelbunden fysisk aktivitet dagligen under hela skoltiden från förskola till gymnasium.
SPI hävdar nolltolerans gent emot mobbing och annat våld i skolan. Elever som systematiskt trakasserar kamrater och uppträder störande i klassrummet ska bli föremål för omedelbara åtgärder. Deras målsmän ska informeras och de som stör ska skiljas från den klass där de saboterar undervisningen. Idag är det tyvärr ofta den som blir mobbad som tvingas lämna skolan medan mobbarna kan stanna kvar.
Grundskolan är obligatorisk och då måste samhället kunna garantera att barnen mår fysiskt och psykiskt väl under sin vistelse där. För att säkerställa att alla barn i alla svenska skolor får likvärdiga förutsättningar oavsett hemkommun skall en mininivå på ekonomiska resurser fastställas. Detta uppnås genom att varje års budgetanslag i kommunerna skall uppgå till minst ett av riksdagen fastställt belopp per skolbarn.
SPI kräver: