| Är det rättvist att inte tillåta parboende i vården? |
| Det tycker inte vi Tycker du som vi rösta på SPI ! |
VÅRD OCH OMSORG
Grunden för det svenska välfärds samhället är att skapa tillräckliga resurser för att bistå utsatta grupper som sjuka, gamla och andra vårdbehövande så att de kan leva ett bra liv. De senaste årens många vårdskandaler är ett bevis för att det fortfarande finns helt oacceptabla brister som måste rättas till.
SPI som tar sig an och företräder äldre och handikappade i samhället har långt gående krav på förändringar inom detta område. En utgångspunkt utgör sjukvårdslagens krav att alla människor ska ha rätt till vård på lika villkor. Privata alternativ bör tillåtas konkurrera med den offentliga vården på lika villor. Detta innebär full insyn i verksamheterna och kvalitetskontroller. Ökad konkurrens har i många stycken visat sig öka effektiviteten i sjukvården.
Fortfarande ser vi verkningarna av 90-talets stora nedskärningar i välfärdssystemen. Även om nya mediciner och behandlingsmetoder har gjort det möjligt att förkorta vistelsen på sjukhus väsentligt, är ändå de genomförda nedskärningarna alltför drastiska. Bristen på vårdplatser leder ofta till att patienter skickas hem innan de är färdig behandlade och utan att de har några anhöriga som kan ta hand om dem. Många saknar också ett socialt nätverk som kan ge stöd under konvalescensperioden. Krisen inom psykiatrin är ett annat exempel. SPI anser att det är nödvändigt att generellt öka antalet vårdplatser, inte minst inom psykiatrin och den medicinska vården och vill sätta målet till 50 000.
Det krävs bättre samordning av vårdinsatserna mellan landsting och kommun. Sjukvård och äldreomsorg måste ses som en helhet som kommuner och landsting gemensamt har ansvaret för. De flesta av dessa problem får sin lösning i SPI: s sjukvårdsplan.
Frågan om vårdgaranti är en hjärtefråga för SPI. Det kan ske genom utbyggnad av närsjukvården och genom att koppla specialister direkt till vårdcentralerna. Då slipper patienterna att skickas från instans till instans. SPI anser det självklart att vården i största möjliga utsträckningska ges på den vårdbehövandes villkor och att var och en själv ska ha rätt att välja vårdgivare.
Ett boende som är anpassat till den enskildes behov är en grundförutsättning för en god äldreomsorg. Kommunernas servicehus och särskilda boenden erbjuder många äldre en god boendestandard men bristen på personal skapar också förhållanden som är helt oacceptabla. Det borde till exempel vara självklart att människor ska ha rätt att vistas utomhus på sommaren.
För att klara de äldres behov av sjukvård, omvårdnad och omsorg har på några håll i landet inrättats särskilda vårdcentraler för äldre. På dessa ska specialister med kunskap om de komplexa sjukdomsbilder som ofta drabbar äldre kunna ge öppenvård utifrån ett helhetsperspektiv och samtidigt avlasta de vanliga vårdcentralerna. SPI kräver att minst en vårdcentral i varje kommun ska ha utbyggd specialistkompetens för åldersrelaterade sjukdomar.
Sjukhem och ålderdomshem med inbyggda läkarresurser bör återinföras, samtidigt som möjligheter skapas för dem som så önskar att kunna bo kvar i hemmet. Detta kommer att ställa stora krav på hemtjänsten, som måste byggas ut i takt med det ökande antalet äldre. Hemtjänsten bedrivs idag utifrån vilka behov kommunerna bedömer att vårdtagarna har. Vad de äldre själva tycker bryr man sig mindre om. SPI anser att hemtjänsten ska utformas som en tidsbestämd service utan krav på bistånds beslut, och inom den ramen ska vårdtagarna själva i största möjliga omfattning få bestämma vilken typ av tjänster som de har behov av.
Behovet av hembesök av läkare är stort, speciellt för svårt sjuka, svaga äldre personer och barnfamiljer med ensamstående föräldrar. Därför bör möjligheten att få hembesök av läkare finnas i alla sjukvårdsdistrikt.
Idag svarar anhöriga för 70 – 80 % av äldrevården. Oftast är det kvinnor som vårdar sina män och därigenom förlorar inkomst och pensionsrättigheter. Anhörigvårdare bör genom lagstiftning tillförsäkras en rimlig ersättning för sina insatser, t.ex. ett minimum på ett basbelopp per år skattefritt. Det bör givetvis även gälla pensionärer som vårdar maka eller make. Rätten till viss gratis avlösning bör också lagfästas liksom att vård kan ges på deltid av flera anhöriga.
Samtliga sjukhus bör administreras av ett enda sjukvårdsverk, medan Socialstyrelsen blir kvar som tillsynsmyndighet. Kommunerna blir då ansvariga för primärvård, barnavård, psykiatri och äldrevård och får äska pengar från statskassan i förhållande till invånarantal, åldersfördelning och andra faktorer som spelar roll för kostnaderna. Den kommunala självstyrelsen förstärks och behovet av kommunal utjämning minskar. Behovet av skatteutjämning landstingen emellan försvinner helt, då landstingen själva försvinner.
Tandvård måste likställas med annan sjukvård och samma högkostnadsskydd måste gälla. Det är orimligt att sjukdomar i munhålan behandlas annorlunda ur försäkringssynpunkt än andra åkommor
SPI kräver
Äldres rättigheter –
Samhällets skyldigheter
En genomgång av lagar och regler genomförd av Margareta
Diogo och Eva Hansson för SPI Malmö
Förord
Syftet med vår sammanställning har varit att belysa
områden som berör alla individer någon gång i livet. Bland alla de lagar, som
berör socialförsäkringssystemet har vi valt att koncentrera oss på
Sociallagstiftningen och Hälso- och sjukvårdslagen.
Det väsentliga syftet har varit, att på ett informerande
och lättförståeligt sätt beröra ovanstående lagstiftning och på grund av detta
har vi ej gjort någon uttömmande redogörelse.
Vår tanke, är att materialet kan fungera som en
lättillgänglig kunskapskälla för enskilda personer om de rättigheter som
tillskrivs oss genom sociallagstiftningen.
Under arbetet med sammanställningen har vi kunnat
konstatera att mycket av informationen finns att tillgå på Internet. Detta är
såväl på gott som ont. Det förutsätter, att man har tillgång till och behärskar
IT-tekniken samt har kännedom om, var informationen finns att tillgå på
Internet.
Med tanke på, att inte alla har datakunskap eller
tillgång till dator i hemmet så blir myndighetens informationsskyldighet
begränsad, då denna information ej når alla.
Det som här är sammanställt är gällande förmåner, dessa
kan utvidgas eller inskränkas av lagstiftaren. Sociallagstiftningen har under
åren varit föremål för många ändringar inom olika sakområden och är så än i dag.
Det är därför viktigt att ha tillgång till gällande lagstiftning på
området.
Malmö 2009-11-16 Margareta Diogo, Eva Hansson
Socialtjänstlagen, SFS 2001:453.
Denna lagstiftning utgör en viktig del av samhällets
välfärdssystem och vi har valt att återge några av paragraferna, som är av
särskild vikt.
1§ är en portalparagraf, som anger de grundläggande
värderingarna.
1:1§ Samhällets socialtjänst skall på demokratins och
solidaritetens grund främja människornas
- ekonomiska och sociala trygghet
- jämlikhet i levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i samhällslivet.
Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människors
ansvar för sin och andra sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla
enskildas och gruppens egna resurser.
Verksamheten skall bygga på respekt för människors
självbestämmanderätt och integritet.
2:1§ Socialtjänstlagen anger, att varje kommun svarar för
socialtjänsten inom sitt område.
Här slås fast, att kommunen har ansvar för socialtjänsten
och det är geografiskt begränsat till den egna kommunen. Detta utesluter inte,
att andra organ kan ha ett ansvar.
2:2§ Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som
vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar
innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän.
Andra ansvariga är t.ex. Socialstyrelsen, länsstyrelsen
och Statens institutionsstyrelse.
Ovanstående paragraf anger grunden för att söka vård och
omsorgsinsatser i en kommun, där man är bosatt eller vistas tillfälligt.
Med hemkommun menas den kommun, där den enskilde vistas
större delen av året. Enbart den omständigheten, att den enskilde är folkbokförd
i en viss kommun, behöver inte göra den kommunen till hemkommun. För de som
saknar fast bostad, är det svårt att avgöra, vilken kommun, som är hemkommun och
i detta fall ökar vistelsekommunens ansvar.
Begreppet vistas innebär, att den kommun, där den
enskilde befinner sig, skall ha ansvaret för hjälpbehovet. Oavsett om vården kan
tillhandahållas i boendekommunen skall en ansökan till kommunen behandlas, som
om en person är bosatt i denna kommun.
Bestämmelsen omfattar alla oavsett ålder under
förutsättning, att man uppfyller nämnda vårdbehovskriterier. Kravet på varaktigt
behov innebär stängt taget bistånd dygnet runt, veckans alla dagar och är därmed
ej tillämpligt på skador av övergående karaktär.
Ansökan kan avse en bostad med särskild service för
funktionshindrade samt hemtjänst såväl som ett äldreboende med service och
omvårdnad. Det uppställs ej något särskilt krav på motiv eller anknytning för
att bifalla ansökan. Välja bostadsort är en central del av självbestämmande och
valfrihet.
Huvudregeln i Socialtjänstlagen är, att den som söker
bistånd skall vid ansökningstillfället eller senast vid tidpunkten för beslut
befinna sig i kommunen. Undantag från huvudregel återfinns i nedanstående
paragraf.
2:3§ En person som önskar flytta till en annan kommun,
men till följd av ålderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett
varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och därför inte kan
bosätta sig där utan att inflyttnings- kommunen erbjuder behövliga insatser, får
hos den kommunen ansökan om sådana insatser . En sådan ansökan skall behandlas
som om den enskilde vore bosatt i in-
flyttningskommunen.
Det förhållandet att sökandens behov är tillgodosedda i
hemkommunen får inte beaktas vid prövning av en sådan.
Hemkommunen är skyldig att på begäran bistå med den
utredning som inflyttnings- kommunen kan behöva för att kunna pröva ansökan.
Föreligger ett bedömt behov enligt vårdkriterierna i 3§,
är resursbrist inte godtagbart skäl till avslag.
4:1§ Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller
kan få den tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden
för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.
Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en
skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller
hennesmöjligheter att leva ett självständigt liv.
Livsföring i övrigt innebär, att den enskilde skall
tillförsäkras en skälig levnadsnivå, d.v.s. alla olika behov den enskilde kan
ha. Det är ej möjligt att göra en uttömmande uppräkning av vilka behov, som
skall ingå. I varje enskilt fall måste en bedömning göras.
Det som är avgörande för den enskildes rätt till bistånd
är, om den enskilde har dessa behov för att uppnå en skälig levnadsnivå och ej
själv kan tillgodose dessa behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt.
Såväl hemtjänst som särskilt boende liksom bistånd för
att uppnå en skälig levnadsnivå utgår från 4:1§ Sol.
Hemtjänsten utgör här den vanligaste formen av bistånd.
Hemtjänsten består av både service och omvårdnad. Servicen skall omfatta
praktisk hjälp i hemmet, såsom hjälp med städning, tvätt och inköp. Även
tillagning av måltider eller matdistribution av färdiglagad mat ingår.
Här innefattas också hjälp med gardinuppsättning och
fönsterputsning, även om sådana tjänster finns att tillgå på den privata
marknaden, så förändrar det inte rätten till bistånd inom detta område.
Omvårdnad omfattar såväl fysiska, psykiska eller sociala
behov. Det kan innebära att få hjälp med att sköta den personlig hygien, dricka,
äta, klä sig och förflytta sig samt andra insatser för att den enskilde skall
känna sig trygg i sitt boende. Omvårdnad berör alltså den enskilde individens
behov.
Ett beslut om särskilt boende kräver en utredning jämlikt
11:1 Sol.
11:1§ Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning
av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom
och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.
Vad som har kommit fram vid utredning och som har
betydelse för ett ärendes av- görande skall tillvaratas på ett betryggande sätt.
Särskilda boendeformer är, äldreboende, servicehus,
sjukhem och gruppboende.
En ansökan om särskit boende sker utifrån 4:1§ Sol som
ovan nämnts måste en utredning göras.
Särskilt boende beviljas personer med stora behov från
både hemtjänst och hemsjukvård. Hänsyn måste även tas till den enskildes
bostadsstandard och dess tillgänglighet samt inte minst den enskildes upplevelse
av otrygghet i hemmet.
Det föreligger ej någon rätt att välja sociala tjänster,
men vid otrygghet i hemmet har man rätt att kräva, att en helhetsbedömning görs,
om den enskilde verkligen är tillförsäkrad en skälig levnadsnivå.
Utredningen skall leda till ett beslut antingen ett
bifall eller avslag. Vid bifall skall beslutet verkställas omedelbart och ett
avslag skall expedieras med en hänvisning om, hur ärendet skall överklagas.
För att socialnämnden skall kunna ändra ett beslut måste
följande kriterier vara uppfyllda.
1. Beslutet kan ändras snabbt och enkelt
2. Beslutet är uppenbart oriktigt.
3. Beslutet kan ändras utan att ändringen blir till
nackdel för den enskilde.1
1 27 § Förvaltningslagen, SFS 1986:223
Ett gynnande beslut för den enskilde kan som regel inte
ändras eller återkallas, där är den förvaltningsrättsliga uppfattningen mycket
restriktiv.
Ett gynnande beslut kan endast ändras i följande fall:
1. Om det är påkallat av tvingande säkerhetsskäl, t.ex.
hälsofara, brandfara.
2. Om beslutet har försetts med ett
återkallelseförbehåll.
3. Om beslutet grundar sig på vilseledande uppgifter, som
lämnats av den enskilde.
4. Om den enskildes biståndsbehov väsentligt har
förändrats.
Faktorer såsom att kommunens ekonomi har försämrats kan
inte åberopas för att ändra ett gynnande beslut.
Vid utredningen kan det bli aktuellt att pröva ett
ställföreträdarskap d.v.s. god man eller förvaltare. I föräldrabalken SFS
1949:381 återfinns reglerna om godman och förvaltare.
11:4§ Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning,
försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka
sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det
behövs, besluta att anordna godman- skap för henne eller honom.
Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den
för vilken godmanskap skall anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar
att hans eller hennes mening inhämtas.
Ansökan om anordnade av godmanskap görs till tingsrätten.
Ansökan kan göras av den enskilde själv, nära anhörig, överförmyndarnämnden och
eller överförmyndare. Socialtjänsten och sjukvården är hänvisade till att anmäla
behov av god man hos överförmyndarnämnden
eller överförmyndare. Vid godmanskap har den enskilde
huvudmannen kvar sin rättshandlingsförmåga och beslutanderätt. Godmanskap är
frivilligt och bygger på samtycke
från den enskilde. Godmanskap kan även förordnas av
domstol utan den enskildes samtycke om den enskildes tillstånd hindrar att
dennes mening inhämtas, för detta fodras ett läkarutlåtande.
Även förvaltarskap kan förordnas om hjälpbehovet ej kan
tillgodoses med godman. Godmanskap och förvaltare handläggs av
Överförmyndarnämnden i kommunen eller Överförmyndare, om sådan har utsetts.
5 kapitlet Sol omfattar särskilda bestämmelser för olika
grupper varav 4§ t.o.m. 6§ gäller äldre personer.
5:4§ Socialnämnden skall verka för att äldre människor
får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en
aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.
Ovanstående paragraf uttrycker inriktningen för
äldreomsorgen, vilket innebär, att äldre bör ges möjlighet att bo kvar i det
egna hemmet så långt det är möjligt. Genom hemtjänst och hemsjukvård tillgodoses
den enskildes behov.
Dagverksamhet och trygghetslarm liksom matdistribution är
tjänster som möjliggör kvarboende i hemmet.
5:5§ Socialnämnden skall verka för att äldre människor
får goda bostäder och skall ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och
annan lättåtkomlig service.
Kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service
och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd.
Här betonas socialnämndens ansvar för att äldre får bra
bostäder och även sociala serviceinsatser, om det finns behov av detta. ”Bra
bostad” betyder inte ett äldreboende med vårdpersonal utan det är de boendes
egna upplevelser av trygghet och gemenskap som är verksamhetsidén, då behovet av
vårdinsatser ej är så stort.
I andra stycket sägs, att kommunen skall inrätta
särskilda boendeformer för service och omvårdnad, för de som är i behov av
särskilt stöd.
I socialtjänstförordningen förtydligas vad som anses med
skälig levnadsnivå, där båda parter har behov av särskilt boende. Med skälig
levnadsnivå skall ”förstås att båda beredes plats i samma boende, om de begär
det”.2
2 Socialtjänstförordningen 2006:287
Här ges rätten att beredas plats i samma boende, om det
begärs. Detta kallas parbogarantin. Då kan socialnämnden avgöra om de båda kan
bo i samma rum, lägenhet eller särskilt boende. Ett avslag kan bero på ett
arbetsmiljöskäl t.ex. trångboddhet.
Parbogarantin gäller endast i de fall båda parter har
behov av särskilt boende. Om en av parterna har behov av särskilt boende kan den
andra parten begära delad ekonomi hos försäkringskassan, då tillämpas lagen om
bostadstillägg3 till pensionärer och lagen om garantipension 4§ 2st.4
3 SFS 2002:761
4. SFS 1998:702
5:6§ Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med
levnadsförhållandena i kommunen för de äldre människor samt i sin uppsökande
verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område.
Kommunen skall planera sina insatser för äldre. I
planeringen skall kommunen samverka med landsting samt andra samhällsorgan och
organisationer.
Här betonas den uppsökande verksamheten och enligt
förarbetena har aktiv uppsökande verksamhet stor betydelse för socialtjänsten
för att kunna informera om socialtjänstens insatser samt möjlighet att få
kännedom, vilka behov av stöd och service enskilda människor
behöver.
2 st. talar om, att kommunen har ansvaret för planeringen
för äldre. Genom planering skall kommunen tillgodose äldre människors behov av
boende, vård och service.
Denna planering bör göras i samverkan med den planering
som sker enligt plan- och bygglagen.
Det anges också att kommunen skall samverka med
landsting. Både socialtjänsten och hälso- och sjukvården har behov av samverkan,
när det gäller samordning av insatser hos den enskilde samt insatser av
övergripande karaktär.
5:10§ Socialnämnden ska erbjuda stöd eller avlösning för
att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk
eller äldre eller stödjer en närstående som har funktionshinder.
Den 1 juli 2009 trädde en ny bestämmelse i kraft 5:10§
SoL. Här ålägges socialnämnden att erbjuda stöd till personer som vårdar eller
stöder närstående eller som stöder en närstående med funktionshinder.
Många anhöriga, som vårdar närstående lever både under
fysiskt, psykiskt och socialt svåra förhållanden och har därför ett stort behov
av avlösning och stöd.
Anhöriga och närstående står för en mycket stor del av
den enskildes omsorgs- och servicebehov. Trots att anhöriga och närstående utför
en stor del av både service och omsorg har de hitintills ej fått tillräcklig
uppmärksamhet av socialtjänsten.
Denna förändring skall förtydliga socialnämndens ansvar
att erbjuda vlösning och stöd.
Ovanstående paragraf skall inte tvinga anhöriga och
närstående att utföra flera insatser utan den skall underlätta för dem. Det är
viktigt med förebyggande åtgärder för anhöriga, så de ej blir utslitna psykiskt
och fysiskt. Det skall vara en samverkan med den anhörige vårdaren och det skall
vara på den bidragssökandens uppdrag.
Det finns olika tjänster, såsom avlösning i vården. Det
kan innebära, att den som vårdas får ett korttidsboende, dagverksamhet, dagvård
samt avlösning i hemmet.
Avlösning i hemmet kan utformas så, att socialnämnden
erbjuder ett visst antal timmar per månad. Krävs det speciell yrkeskompetens kan
den tillgodose genom hemtjänsten och hemsjukvården.
Anhörige vårdaren kan behöva både handledning och stöd
och det kan ges genom socialtjänstens personal. Ibland är det också viktigt för
anhörige vårdaren att få träffa människor, som befinner sig i samma situation
och det kan ske genom gruppträffar.
När det görs en ansökan om avlösning i hemmet, så
aktualiseras ett biståndsärende och jämlikt 11:1§ Sol, skall en utredning
inledas.
När utredningen påbörjas är det viktigt, att
socialnämnden informerar, vilka tjänster de har att erbjuda. Om tjänsten är
utformad som en allmän serviceinsats, så behövs ej någon utredning.
Lagen talar om närstående och det är för att inte
inskränka kretsen till enbart släktingar utan det kan vara en vän eller granne,
som utför insatserna.
Enligt ovanstående bestämmelse kan man aldrig grunda en
rättighet till stöd på denna bestämmelse utan den rätten tillkommer enligt 4:1§
SoL, om behov föreligger som ej tillgodoses.
Huvudregeln är, att stöd och hjälpinsatser enligt SoL av
behandlingskaraktär är avgiftsfria.
För hemtjänst, dagverksamhet, bostad i särskilt boende
(som avses i 5:5 2st.) eller annan liknande socialtjänst får kommunen ta ut
skälig avgift. De får dock inte överstiga kommunens självkostnader.
Avgifterna, fastställs enligt prisbasbeloppet, lagen om
allmän försäkring (1962:381).
Prisbasbeloppet för år 2009 är fastställt till 42 800 kr.
Avgiftsunderlaget fastställs för att användas vid bestämmande av den enskildes
förbehållsbelopp. Förbehållsbeloppet utgörs av ett inimibelopp plus faktiska
boendekostnader.
År 2009 är förbehållsbeloppet för ensamstående 4 831 kr
per månad plus boendekostnad. För makar och sambor är förbehållsbeloppet 4 082
kr per månad för var och en av makarna eller sambor plus boendekostnad.
Minimibeloppet skall täcka kostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid,
hygien, dagstidning, telefon, Tv-avgift, hemförsäkring, öppen hälso- och
sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och
läkemedel.
I lagen har införts en maxtaxa, högkostnadsskydd.
Kommunen får ta ut avgift för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende,
dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård. Denna avgift får uppgå till
högst en tolftedel av 48 % av prisbasbeloppet. För år 2009 års prisnivå
motsvarar detta ett belopp om 1 712 kr per månad.
Avgiften för särskilt boende som ej omfattas av
hyreslagen får avgiften uppgå till högst en tolftedel av 50 % av
prisbasbeloppet.
För år 2009 års prisnivå motsvarar detta ett belopp om 1
783 kr per månad.
Lagen om Bostadstillägg till pensionärer
Pensionärer, som har låga inkomster kan få
bostadstillägg. Ansökan görs till försäkringskassan.
För att erhålla bostadstillägg måste vissa krav vara
uppfyllda:
Hel ålderspension och fyllda 65 år.
Uppbärs ersättning i form av pension eller
invaliditetsförmån från ett annat EES-land eller änkepension.
Är födelseåret 1945 eller senare utgår ej bostadstillägg,
om änkepension har beviljats på grund av dödsfall, som inträffat efter utgången
av år 2002.
Bostadstillägg utgår ej heller, om man uppbär änkepension
och fyllt 65 år.
Bostadstillägget är inkomstbaserat och beroende av
boendekostnaden, som mest utgår 93 % av boendekostnaden upp till 5 000 kr.
Den högsta ersättningen som betalas ut är för ogifta 4
650 kr per månad och för gifta 2 325 kr per månad.
De som har ingått registrerat partnerskap räknas som
gifta och även de som sammanbor räknas som gifta. I vissa fall kan gifta och
sambos räknas som ogifta i lagen om bostadstillägg till pensionärer.
5§ En bidragsberättigad som är gift men stadigvarande
lever åtskild från sin make skall likställas med ogift person om inte särskilda
skäl talar emot detta, sambor skall likställas med makar.
Kommer det fram omständigheter som gör det sannolikt att
två personer är sambor skall dessa likställas med sambor om inte den som ansökan
om bostadstillägg eller som sådant bidrag betalas ut till visar att de inte är
sambor.
6§ __________________
5 SFS 2001:761
6 SFS 2006:366
Inkomsterna beräknas före skatt. För gifta räknas
inkomsterna ihop och delas sedan lika.
Vid beräkning av bostadstillägget inräknas inkomster av
tjänst, näringsverksamhet, kapital och vissa skattefria inkomster såsom
pensioner, livräntor och arbetsinkomster från utlandet, som enligt lag ej är
skattepliktiga i Sverige. Såsom skattefri inkomst inräknas också ersättning för
sjukfall som inträffat före 1991 från avtalsgrupp sjukförsäkring. Tillägget för
förmögenhet är 15 % av den sammanlagda förmögenheten som överstiger 100 000 kr
för ogifta och 200 000 kr för gifta. Den permanenta bostaden räknas inte in i
förmögenheten.
Såsom förmögenhet räknas övriga bostäder, som ej är
permanent bostad, aktier, fondandelar, värdepapper, kapitalförsäkringar,
bankmedel, fordran i medel, kontanter över 25 000 kr samt bilar, husvagnar,
båtar och liknande. Andelar i räntefonder tas upp med hela sitt värde och
aktier, marknadsnoterade andelar i aktiefonder samt blandfonder tas upp till ett
värde av 80 % per den 31 december året innan.
Alla inkomster räknas inte fullt ut. Inkomster som tas
upp med 100 % är:
Inkomstgrundad ålderspension, premiepension,
garantipension och efterlevande pension, vidare inräknas sjukersättning,
utländsk pension eller invaliditetsförmån, inkomst av kapital och förmögenhets
tillägg.
Inkomster som tas upp med 80 % är: Tjänstepension och
vårdnads bidrag.
Inkomster som tas upp med 50 % är: Arbetsinkomster och
inkomster av näringsverksamhet.
När inkomsterna har räknas samman dras fribeloppet av.
Fribeloppet är 92 876 kr för ogifta och 82 818 kr för gifta. Den summa som
återstår sedan fribeloppet har dragit av, är den inkomst som ligger till grund
för beräkningen av bostadsbidraget.
Utgör bostaden ett tvåbäddsrum i särskilt boendeform,
sjukhem eller ålderdomshem kan bostadstillägget uppgå till högst ett belopp om 2
093 kr för kostnader upp till 2 250 kr.
Ett särskilt bostadstillägg kan sökas om
bostadskostnaderna utgör så stor del, att det återstår mindre än 4 831 kr per
månad, för gifta går gränsen vid 4 082 kr. per månad.
Bostadskostnaden får ej vara högre än 6 200 kr per
månaden för ogift och för gifta 3 100 kr per månad. Denna gräns kallas skälig
levnadsnivå, som räknas ut med hjälp av prisbasbeloppet, som för år 2009 är 42
800 kr.
7§ ___________________________
7 www.forsakringskassan.se
Ansökan om bostadstillägg görs hos försäkringskassan. De
använder olika blanketter beroende på om bostaden innehas med äganderätt eller
är en hyreslägenhet. Gifta lämnar en gemensam ansökan.
Försäkringskassans beslut kan överklagas och det skall
sändas in till dem, som gör en omprövning. Om beslutet ej ändras, översändes det
från försäkringskassan till länsrätten. För prövning i högre instans,
kammarrätten, behövs prövningstillstånd.
Prövningstillstånd beviljas, om det finns anledning att
ändra länsrättens beslut, om rättens avgörande behövs för att ge ledning för hur
liknade fall skall bedömas s.k. prejudikat eller det finns synnerliga skäl att
pröva överklagandet.
Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 1982:763
Lagen innehåller grundläggande regler för all hälso- och
sjukvård. Den är en ramlag som anger vad landstinget, kommunen eller andra
vårdgivare är skyldiga att erbjuda patienten, däremot anger ej lagen
patienternas rättigheter.
Hälsoval Skåne infördes i maj 2009. Genom hälsovalet
skall alla tillförsäkras möjligheten att aktivt välja den vårdenhet/läkare, som
bäst uppfyller den enskildes behov. De som ej gör ett aktivt val listas på den
vårdcentral, som ligger närmast den egna bostaden. Det aktiva valet kan göras
såväl via Internet 8 under ”Mina vårdkontakter” som via en skriftlig ansökan.
Blankett tillhandahålles via Internet eller på närmaste vårdcentral. Ingen
vårdcentral kan motsätta sig gjort val och det föreligger en rätt att göra omval
så ofta man vill.
Tillgång till internettjänsten ”mina vårdkontakter” 9
kräver, att man skaffat sig ett konto. Först därefter har man tillgång till
tjänsterna som bl.a. medför, att man kan boka eller avboka tider och förnya
recept.
Liksom tidigare skall förhinder meddelas senast 24 timmar
före utsatt tid, för att ej behöva erlägga betalning för det uteblivna besöket.
Rätten att återfå erlagd avgift föreligger om man behöver vänta mer än 30
minuter vid ett planerat tidsbeställt besök, detta gäller dock ej vid
akutbesök, hälsokontroller och vaccination för
utlandsvistelse, även om en angiven tid erhållits.
Vaccinationer
Huvudregeln är, att all vaccination skall bekostas av
patienten/kunden, medan all vaccination som ingår i det nationella programmet
för barn och skolhälsovård är kostnadsfri.
Undantag gäller för personer som fyllt 65 år. Här är den
årliga vaccinationen mot vanlig säsongsinfluensa och pneumokockvaccination helt
kostnadsfri, dvs. även vaccinet är kostnadsfritt. Däremot måste personer som ej
fyllt 65 år erlägga en grundavgift om 100 kr för
själva vaccinationen samt därutöver kostnaden för själva
vaccinet om 60 kr. ___________________
8 www.skane.se/halsoval
9 www.skane.se/minavardkontakter
Undantag göres även för vissa riskgrupper, yngre än 65 år
som exempelvis lider av nedsatt immunförsvar eller återkommande kontrolleras för
svåra hjärt - eller lungsjukdomar. Dessa personer betalar enbart för själva
vaccinationen, en patientavgift om 100 kr medan kostnaden för vaccinet är
gratis. Den erlagda patientavgiften som denna grupp personer erlägger för
vaccinationen berättigar till registrering i högkostnadskortet.
För övriga gäller en grundavgift om 200 kr vid varje
vaccinationstillfälle vidare tillkommer avgiften för själva vaccinet. Denna
grupp är ej heller berättigad till stämpling i högkostnadskortet.
Observera dock, att vaccination mot den nya influensan
A(H1N1) är gratis.
Personer som är bosatta i Skåne, Halland, Kronoberg samt
Blekinge kan söka länssjukvård hos offentligt finansierade läkare och
sjukgymnaster. Sådan sjukvård är exempelvis operationer av grå starr och knä-och
höftledsoperationer.
Fritt vårdval och vårdsökande omfattar hela landet, men
resekostnader och erläggande av patientavgift för vårdenheten får man själv
bekosta. Efter remiss från läkaren i hemlandstinget är man berättigad till
inläggning eller mer kostnadskrävande åtgärder. För den som bedöms
vara i behov av vård finns en vårdgaranti, som gäller
hela landet.
Vårdgarantin
Akutvården omfattas ej av vårdgarantin, eftersom denna
kräver omedelbar behandling.
Vårdgarantin kan anges i antal dagar, nämligen i 0, 7, 90
och 90 antal dagar.
0 antal dagar innebär att kontakt med primärvården skall
erhållas samma dag, 7 antal dagar innebär att läkarbesök skall erhållas inom
högst sju dagar, 90 antal dagar innebär att vid behov av specialistvård skall en
besökstid erhållas snarast möjligt, men senast inom 90 dagar,
90 antal dagar innebär att om specialistvården bedömt
behov av behandling, skall denna påbörjas inom 90 dagar från behandlings
beslutet.
Ovanstående tidsgränser får överstigas under
förutsättning att en överenskommelse om detta föreligger mellan vårdtagare och
läkare.
Vård på annat håll
Obs! Vårdgarantin förutsätter, att man aktivt
tillvaratager sin rätt till vård inom uppställd garantitid, dvs. kan ej den egna
vårdenheten tillhandahålla vård inom uppställd garantitid skall man kontakta
vårdenheten, för hjälp att söka den på annat håll eller söka själv. Det
förutsätts att vårdtagaren aktivt medverkar för att garantitiderna skall kunna
hållas, detta sker ej per automatik. Ett krav uppställes, Region Skåne måste
kontaktas för utställande av kostnadsgarantin innan vård påbörjas på annat håll.
En egenavgift/patientavgift som gäller, där vården ges måste erläggas, men
resekostnaderna ersättes.
Tolkservice
Kostnadsfri tolkhjälp tillhandahålles av Region Skåne
till dem, som ej kan tala svenska. Även personer med handikapp i form av syn och
hörselskador har rätt till tolkservice.
Avgifter för sjukhusvistelse
Personer under 20 år erlägger ingen betalning, dvs.
avgiften är 0 kr/dag.
Personer fyllda 20 år erlägger 80 kr/dag de första 30
dagarna, därefter är kostnaden 40 kr/dag.
Den som är under 40 år och uppbär sjuk- eller
aktivitetsersättning betalar 40 kr/dag.
Permission till hemmet medför, att någon betalning ej
erlägges, för de hela dygn som personen vistas utanför sjukhuset.
Nedsatt avgift
Avgiften nedsätts om den som har fyllt 20 år har en
sammanlagd skattepliktig månads- inkomst (inklusive hel- eller delpension
och/eller hel garantipension) mindre än 6 950 kronor per månad före skatt.
Avgiften nedsätts då till 40 kronor per dag, från och med den sjätte
dagen. En ansökan om ersättning måste göras och intyg
krävs.
Ersättning vid inställd operation eller inskrivning
Blir operationen inställd eller inskrivningen för vård
uppskjuten/avbokad samma dag som operationen eller inskrivningen skall äga rum,
kan ekonomisk ersättning erhållas upp till ett maximalt belopp om 2 000 kr. Det
som ersätts är erlagd patientavgift och andra uppkomna kostnader. För att
erhålla ersättning måste, berörd mottagning/avdelning i ärendet kontaktas.
Högkostnadsskydd och frikort finns för sjukvård,
läkemedel, sjukresor och tekniska hjälpmedel
Högkostnadsbeloppet innebär, att man under en
ettårsperiod betalar ett maxbelopp inom de olika skyddsområdena, varefter
frikort erhålles. Obs! Högkostnadsskyddet och frikortet gäller ej vid
vaccinationer och berättigar ej heller till ersättning för resekostnader.
Patientavgifter, maxbelopp 900 kr
Från och med den 1 maj 2009 infördes nya patientavgifter
i Region Skåne. Priset blir lägre för ett läkarbesök på den vårdenhet som man
valt. Beloppet blir här 120 kr medan ett besök på en annan vårdenhet kostar 200
kronor. Övriga specialistläkare kostar 300 kronor, medan ett
sjukhusbesök hos annan personal än läkare kostar 200
kronor.
Maxbeloppet för erlagda patientavgifter för år 2009
uppgår till 900 kr under en ettårsperiod, därefter skall frikort som berättigar
till kostnadsfri vård under resterande del av året utfärdas. Högkostnads skyddet
gäller i hela landet, vilket medför att de patientavgifter som erlägges hos det
egna eller andra landstings mottagningar och privata vårdgivare, som har avtal
med landstinget inräknas i beloppet och berättigar till frikort. Även
sjukvårdande behandling som sjukgymnast, kurator, psykolog ingår.
Högkostnadskortet erhålles på vårdenheten, där erlagt
belopp stämplas in vid avlagt besök. Vårdenheten skriver även ut frikort, när
högkostnadsbeloppet uppnåtts. Obs! är det långt mellan läkar
besöken/stämplingarna kan det vara en fördel att välja att betala ytterligare en
patientavgift för att senarelägga frikortets bortre tidsgräns. Glöms stämplingen
bort, spara kvittot för senare instämpling. Skulle det visa sig att man erlagt
ett belopp som överstiger 900 kr är man berättigad att återfå det överskjutande
beloppet. Detta måste man dock själv påtala och även kunna uppvisa kvitton på
erlagt belopp.
Kostnader för läkemedel, maxbelopp 1 800 kr
Frikort erhålles, när man nått upp i högkostnadsbeloppet
inom de olika skyddsområdena. För läkemedel uppgår högkostnadsbeloppet till 1
800 kr och omfattar de flesta receptbelagda läkemedel som ingår i den s.k.
läkemedelsförmånen. Det är Tandvårds- och läkemedels-förmåns- verket, som
bestämmer vilka läkemedel som är berättigade till rabatt i Sverige.
I högkostnadsdatabasen finns uppgifter om personnummer,
startdatum för påbörjad period, betald egenavgift samt uppnått belopp i
högkostnadsskyddet. Däremot registreras ej uppgifter om vare sig mediciner eller
ordinerande läkare.
Licensläkemedel 10
Sedan den 1 juli 2009 har Apoteket AB ej längre monopol
på att driva apoteksrörelse. Detta medför att de patienter som behandlas med
licensläkemedel, dvs. läkemedel som ej är godkända i Sverige, måste utse ett
speciellt apotek för uthämtning av sådana läkemedel.
Förändringen kommer att leda till att patienten, enbart
kan hämta ut sitt licensläkemedel på de apotek som har fått licensen beviljad
och apotek inom samma kedja med samma ägare. Anledningen är att Läkemedelsverket
måste utfärda försäljningstillstånd för dessa läkemedel.
För dem som har licensläkemedel är det viktigt att tänka
på, att läkaren/förskrivaren vet på vilket apotek medicinen kan hämtas ut.
Är licensen beviljad före den 1 december 2009 är den
giltig licenstiden ut och läkemedlet kan då fortsättas att hämtas ut på alla
apotek som drevs av Apoteket AB före 1 december 2009, oavsett om apoteket ägs av
Apoteket AB eller av annan aktör.
Det blir ej någon förändring för övriga vanliga
receptbelagda läkemedel utan dessa kan tillhandahållas på vilket apotek som
helst och oberoende av vem som äger det. Ett särskilt bolag har bildats,
Apotekens Service AB, som skall samordna apotekens recepttjänst, dvs E-recepttjänsten
och möjligheten att få spara recepten elektroniskt på apoteket. Det går dock att
begära ut recepten och själv handha dem hemma.
Likamedel
På grund av ökade omkostnader för läkemedel har Apoteket
numera rätt att byta ut det av läkaren ordinerade läkemedlet mot det billigaste
likvärdiga läkemedlet, dvs. den verksamma delen i medicinen skall vara exakt den
samma. Detta behövs dock ej accepteras, men man
måste då själv stå för prisskillnaden/kostnaden för det
dyrare läkemedlet. Har ordinerande läkare signerat att läkemedlet ej får bytas
ut skall någon mellanskillnad ej betalas. ____________________________
10
www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2009/Forandringar-for-
licenslakemedel-/ Läkemedelsrabatt
Rätten att erhålla läkemedelsrabatt medför att endast
medicin för tre månaders förbrukning får tagas ut åt gången. Dock kan man efter
två månader hämta ut en ny förbrukning om tre månader. Detta kan vara bra att
känna till, om man är ordinerad dyr medicin och därmed
erhåller frikort tidigt under tolvmånaders period. Önskar
man handla en större mängd läkemedel vid ett tillfälle eller oftare än ovan får
man själv betala mellanskillnaden.
Det är möjligt att dela upp betalningen för läkemedel som
ingår i högkostnadsskyddet. En ansökan om delbetalning måste göras och Apoteket
gör en kreditprövning vid ansökan. Svaret kan oftast erhållas direkt, eftersom
apoteket uppger den sökandes personnummer till
kreditupplysningsföretaget Soliditets databas, varefter
kreditprövning sker direkt.
Observera dock att delbetalningen fortskrider tills
beloppet slutbetalts, även om maxbeloppet för läkemedel uppnåtts.
Apoteket AB tar inte ut ränta eller uppläggningsavgift på
den kredit som utnyttjas, men en avgift för utskickade aviseringar tillkommer.
Kostnad för sjukresor, maxbelopp 1 980 kr
Med sjukresa avses en resa mellan folkbokföringsadress
och avsedd vård och behandling. Från och med den 1 maj 2009 gäller nya regler,
det blir lika för alla, dvs. oavsett diagnos, vårdform eller färdsätt betalas en
egenavgift baserad på färdsträckan. I samband med att de
nya reglerna infördes höjdes högkostnadsskyddet för
sjukresor till ett belopp om 1 980 kr.
Färdsätten kan vara privat bil, buss eller tåg (andra
klass). Beroende på hälsotillstånd erhålles ersättning för det billigaste
färdsättet. Rätt till ledsagare föreligger alltid för den som uppnått
85 år.
För sjukresor med ordinarie kollektivtrafik dvs.
Skånetrafikens bussar och tåg erlägges ordinarie kollektivtrafikpris. Användes
privatbil kan ersättning sökas i efterhand. Ersättning utgår med 1,70 kr/km.
Först om en enkelresa med privatbil överstiger 73 km utbetalas ersättning.
Egenavgiften för en enkel resa är baserad på färdsträckan och uppgår till mellan
26-124 kr.
Resor med taxifordon kräver ett sjukreseintyg från
behandlande sjukvårdspersonal inom Skåne, som styrker att på grund av medicinskt
hälsotillstånd kan resan ej företagas med buss eller tåg. Sådana resor måste
förbeställas genom beställningscentralen för sjukresor.
Egenavgiften här är densamma som för resa med privatbil
(se ovan) Är man berättigad till färdtjänst eller är över 85 år krävs ej
sjukreseintyg för resa med taxifordon.
Ersättning för sjukresa till vård utanför Skåne utgår
endast om vården omfattas av den nationella vårdgarantin eller det finns remiss
till specialistvård, ej på grund av eget önskemål.
Ansökan om reseersättning
Blankett för ansökan finns på bl.a. på
sjukvårdsinrättningarna, Skånetrafiken och Internet11 Ansökan måste inlämnas
inom ett år efter företagen resa. Ansökan skall kompletteras med kvitton och
intyg om vård.
Tekniska hjälpmedel maxbelopp 2 000 kr
För dem som ordinerats tekniska hjälpmedel uppgår
högkostnadsbeloppet till max 2 000 kr per år.
Klimatvård
Med klimatvård avses vård och behandlingsresor utomlands.
Dessa handläggs av Habiliterings och hjälpmedelsförvaltningen i Region Skåne.
Klimatvård kan sökas av vuxna med neurologiska sjukdomar
eller psoriasis samt barn och vuxna med inflammatoriska reumatiska sjukdomar.
Uttagningstillfällen för vuxna sker två gånger per år, i mars respektive
september. Ansökningstiden utgår den 28 februari respektive den 31 augusti.
Läkarintyget som krävs bör ej vara äldre än 3-4 månader. _____________
11
www.skanetrafiken.se/sjukresor
Tandvårdslagen SFS 1985:125
Lagen anger landstingens och de privata vårdgivarnas
skyldigheter på tandvårdsområdet och är uppbyggd på samma sätt som hälso- och
sjukvårdslagen.
Regionalt tandvårdsstöd
Högkostnadsskydd gäller ej för vanlig tandvårdskontroll
eller behandling, men däremot om viss tandvård behövs som ett led i en
sjukdomsbehandling efter en remiss från din läkare.
Högkostnadsskyddet gäller även den som är äldre och har
ett stort vårdbehov och kräver ett så kallat tandvårdsstödsintyg (grönt kort).
Detta kan utfärdas av en föreståndare vid sjukhem eller gruppbostad,
distriktssköterska eller läkare som känner personen väl. Tandvårdsintyget
berättigar till uppsökande tandvård genom hembesök en gång per år. De personer
som erhåller regionalt tandvårdsstöd betalar enbart patientavgift, eftersom
denna tandvård omfattas av
högkostnadsskyddet, för erlagda patientavgifter inom
sjuk- och tandvård och uppgår till 900 kr.
Tandvård för vuxna
Det finns två sorters tandvårdsstöd det statliga som
gäller alla vuxna och det regionala ovan som omfattar vissa utvalda
patientgrupper. Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, bidrag och
rabatt. Från och med det år man fyller 20 år får man betala för tandvården. Före
behandling har man rätt till ett skriftligt
kostnadsförslag och tandläkarens taxa måste finnas i väntrummet. Obs!
Prissättningen för tandvård är fri, varför priset för samma behandling kan
variera mellan tandläkarna.
Bidraget är baserat på ålder och avdrages automatiskt
från räkningen. I åldersgruppen 20-29 år liksom för äldre än 75 år är bidraget
300 kr per år. För den största gruppen, dem mellan 30-74 år erhålles 150 kr i
bidrag per år.
Rabatt ges vid höga tandvårdskostnader för tandvård inom
12 månader och börjar gälla över 3 000 kr. Kostnaderna baseras på
försäkringskassans prislista och behöver ej samstämma med
den behandlande tandläkarens prislista. Eventuell
mellanskillnad betalas av patienten själv.
Rabatten innebär, att efter erlagt belopp om 3000 kr
erhålles hälften av kostnaden i ersättning för erhållen tandvård inom 12
ånadersperioden. Överstiger beloppet 15 000 kr erhålles 85 procent i ersättning
för tandvård inom denna period.
Patientjournal
Alla har rätt att ta del av sin patientjournal och mot en
avgift få en kopia av densamma. Denna rätt skall tillgodoses skyndsamt. För det
fall handlingarna ej kan lämnas ut har man rätt att få ett skriftligt besked om
detta och hur man överklagar detta.
Hyses en avvikande mening i förhållande till de i
journalen förda anteckningarna eller om en uppgift anses vara oriktig,
föreligger en rätt att få detta infört i journalen. Man vänder sig till den
aktuella mottagningen i ärendet.
Önskas, att en uppgift i journalen skall tas bort, vänder
man sig till Socialstyrelsen. Det föreligger även en rätt att spärra
journaluppgift.
Rätten till second opinion eller en andra medicinsk
bedömning föreligger om man har en skada eller sjukdom som är särskilt allvarig
eller livshotande.
Läkarens tystnadsplikt/anmälningsskyldighet
Tystnadsplikt eller sekretess är A och O inom vården. Den
offentliga sektorn omfattas av reglerna i sekretesslagen (1980:100) medan regler
om tystnadsplikt för enskilda sektorn regleras i lagen (1998:531) om
yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS).
Dock föreligger det situationer då läkare är skyldig att
lämna ut uppgifter om enskilda patienter. Sådana sekretessbrytande regler
återfinns bl.a. i socialtjänstlagen, körkortslagen och smittskyddslagen.
Tystnadsplikt avbryts när läkarens anmälningsskyldighet
inträder. Detta gäller bl.a. enligt lag smittskyddslagen 1968:231 vid
allmänfarliga sjukdomar och det föreligger medicinska skäl att dra in ett
körkort enligt 3 kapitlet 2§ körkortslagen 1998:488.
Vård i livets slutskede
Ett Pallativt team, dvs. en patientansvarig läkare och
sjuksköterska, vilka är ansvariga för den person som vården avser, utses när
personen blir inlagd för vård på sjukhuset. Detta gäller även i de fall, när
personen kommer att vårdas i hemmet.
Patientnämnden tidigare Förtroendenämnden
Dess uppgift är, att kostnadsfritt hjälpa patienter och
närstående i kontakten med hälso - och sjukvården. De skall göra utredningar,
föreslå lösningar och förmedla kontakt till andra myndigheter. Man kan vända sig
till nämnden, när man vill framföra klagomål, ställa frågor
eller ge synpunkter inom områden som berör hälso- och
sjukvården, vård inom kommun, folktandvård och privattandvård, som är
finansierad av Region Skåne. Nämnden är opartisk och den som gör en anmälan kan
vara anonym. Nämnden har inga disciplinära befogenheter
utan är enbart rådgivande, men tystnadsplikt föreligger.
Funktionshinder
Såväl organisation som riktlinjer för att få hjälpmedel
varierar i landet, men en behovsbedömning utifrån hälso- och sjukvårdslagen görs
varefter hjälpmedel förskrivs genom landstinget/regionen eller kommunen.
Vårdcentralen kan informera om vad som gäller.
Insatser till personer med varaktiga funktionshinder –
medfödda eller tidigt förvärvade erbjuds av Habilitering & Hjälpmedel i Region
Skåne. Hjälpmedelsverksamheten vänder sig
till personer med rörelsehinder, kognitiva svårigheter
och personer med talskada. Beroende på produktgrupp är ansvaret för dessa
målgrupper delat mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne. Kommunernas
hjälpmedelsansvar omfattar endast de som är folkbokförda i kommunen. Region
Skånes hjälpmedelsenheter finns i bl.a. i Malmö, Lund och Helsingborg.
De har hjälpmedelsansvar för alla hjälpmedel till
personer under 20 år.
För personer över 20 år ansvarar Regionen för vissa
sittanpassningar och elektriska rullstolar, m.m. Varje enhet erbjuder insatser
av en hjälpmedelskonsulent, som antingen är sjukgymnast eller arbetsterapeut
samt hjälpmedelstekniker. För rätten till hjälpmedel krävs en ordination/
förskrivning av läkare, sjukgymnast eller arbetsterapeut.
Vissa hjälpmedel är avgiftsbelagda och avgiften ingår ej
i högkostnads skyddet.
Egenavgifterna är momsfria.
Nedan följer några ex på egenavgifter.
Hjälpmedel i form av elektrisk rullstol till vuxna
personer med funktionsnedsättning medför en årlig serviceavgift om 500kr. För
ortopediska skor till vuxna kostar 700 kronor/par och en resår- och tygkorsett
kostar 300 kr /år. Hörapparater kostar 800 kr i utprovningsavgift.
Bidrag kan utgå för vissa hjälpmedel och mellanskillnaden
erlägges då av den som ordinerats
hjälpmedlet. Detta bidrag utgår bl.a. vid hjälpmedel till
synskadade och dem som behöver peruk eller toupé.
Hörapparater och hörseltekniska hjälpmedel 2010-01-0112
Nya regler för utprovning av hörapparat och
hörseltekniska hjälpmedel träder i kraft den 1 januari 2010 och gäller enbart
personer från 20 år. Medicinska skäl kan medföra undantag från reglerna. Den 3
november 2009 beslutade Regionfullmäktige om nya regler för utprovning av och
ersättning för hörapparater och hörseltekniska hjälpmedel. Dessa är:
1. utprovningsavgiften om på 800 kr kvarstår,
2. enbart de personer som hör sämre än 25 dB i
tonmedelvärde på bästa örat är berättigade till utprovning av hörapparat,
3. enbart de personer som hör sämre än 60 dB i
tonmedelvärde på bästa örat är berättigade till utprovning av hörseltekniska
hjälpmedel,
4. hörapparat skall kunna väljas från två sortiment:
Region Skånes upphandlade sortiment och de privata audionommottagningarnas egna
sortiment och valmöjligheten börjar gälla under våren 2010.
________________________________
12 http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=272275
Lagen om Färdtjänst SFS 1997:736
Färdtjänst avser transporter för personer med
funktionshinder.
6§ Färdtjänst får anlitas av den som efter ansökan har
fått tillstånd till det. Frågor om tillstånd prövas av kommunen där den sökande
är folkbokförd, eller, om kommunens uppgifter enligt denna lag överlåtits till
trafikhuvudmannen i länet, av trafikhuvudmannen (tillståndsgivaren).
7§ Tillstånd till färdtjänst skall meddelas för dem som
på grund av funktionshinder, som inte endast är tillfälligt, har väsentliga
svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna
kommunikationsmedel.
Om sökanden är under 18 år skall prövningen göras i
förhållande till barn i motsvarande ålder utan funktionshinder.
Tillståndet omfattar inte transporter som av någon annan
anledning bekostas av det allmänna.
8§ Om den som söker tillstånd till färdtjänst behöver
ledsagare under resorna, skall tillståndet gälla även ledsagaren.
9§ Tillstånd till färdtjänst meddelas för viss tid eller
tills vidare.
Tillstånd får i skälig omfattning förenas med
föreskrifter om
1. vilket färdsätt som får användas, 2. inom vilket
område resor får göras, och 3. hur många resor tillståndet omfattar. Sådana
resor som kan anses vara väsentliga för tillståndshavaren får begränsas till
antalet endast om det finns synnerliga skäl. Om det finns
särskilda skäl, får tillståndet även i övrigt förenas med villkor.
12§ En tillståndsgivare får återkalla ett tillstånd att
anlita färdtjänst, om förutsättningarna för tillståndet inte längre finns. Ett
tillstånd får också återkallas om tillståndshavaren gjort sig skyldig till
allvarliga eller upprepade överträdelser av de föreskrifter och villkor som
gäller för färdtjänsten. Föreskrifter och villkor får ändras, om ändrade
förhållanden föranleder det.
16§ Tillståndsgivarens beslut enligt 6-10 och 12 §§ får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. När ett aktiebolag är
tillståndsgivare skall bolaget därvid vara den enskildes motpart.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Riksfärdtjänst, SFS1997:735
Det finns möjlighet att söka tillstånd till
riksfärdtjänst. För tillstånd uppställes krav på stort och varaktigt
funktionshinder.
5§ Tillstånd skall meddelas om:
1. resan till följd av den sökandes funktionshinder inte
till normala reskostnader kan göras med allmänna kommunikationer eller inte kan
göras utan ledsagare, 2. ändamålet med resan är rekreation eller
fritidsverksamhet eller någon annan enskild angelägenhet,
3. resan görs inom Sverige från en kommun till en annan
kommun,
4. resan görs med taxi, ett för ändamålet särskilt
anpassat fordon eller med allmänna kommunikationer tillsammans med ledsagare,
och
5. resan inte av någon annan anledning bekostas av det
allmänna.
8 § Vid resa med riksfärdtjänst skall tillståndshavaren
betala en avgift (egenavgift) som motsvarar normala reskostnader med allmänna
färdmedel. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om dessa avgifter.
Ersättning för en riksfärdtjänstresa lämnas med ett
belopp som motsvarar skillnaden mellan reskostnaden och egenavgiften. Ersättning
för ledsagarens resa skall dock motsvara kostnaden för resan. Ersättningen
betalas till den som utfört transporten eller till den som har betalat
transporten. Beslut om ersättning meddelas av
tillståndsgivaren.
9 § En tillståndsgivare får återkalla ett tillstånd att
anlita riksfärdtjänst om förutsättningarna för tillståndet inte längre finns.
Ett tillstånd får också återkallas om tillståndshavaren gjort sig skyldig till
allvarliga eller upprepade överträdelser av de föreskrifter som gäller för
riksfärdtjänsten. Föreskrifter får ändras, om ändrade förhållanden föranleder
det.
13 § Tillståndsgivarens beslut enligt denna lag får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. När ett aktiebolag är
tillståndsgivare skall bolaget därvid vara den enskildes motpart.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Ansökan
Såväl ansökan om färdtjänst som riksfärdtjänst handläggs
av Serviceförvaltningen Trafikövervakningsenheten, Augustenborgsgatan 26 A, 205
80 Malmö Tel. 040 - 34 55 55 vardagar mellan kl.08.30-12.00 samt kl. 13.00
-15.00
Pensionssystemet
Grundprincipen i systemet är, att man själv skall intjäna
sin pension. Inkomst och premiepensionen grundar sig på arbetsinkomsten.
Inkomstpensionen
Pensionsgrundande inkomst är årsinkomsten efter avdrag
för den allmänna pensionsavgiften. Exempelvis även studier, plikttjänst och vård
av småbarn berättigar till pensionsrätter.
Pensionsrätten till inkomstpension motsvaras varje år av
en pensionsavgift på 16 procent av pensionsunderlaget. Varje års pensionsrätt
bokförs på ditt inkomstpensionskonto. Värdet på
detta konto jämte förräntningen utgör
pensionsbehållningen.
För dem som är födda 1953 eller tidigare begränsas
pensionsrätten till ett visst antal 20-delar beroende på födelseår. Samtidigt
beräknas varje år pensionspoäng, liksom pensionsrätten på dina arbetsinkomster
och användes för beräkning av tilläggspensionen
Beräkning av inkomstpensionen
Ditt sparande på inkomstpensionskontot betalas ut över
åren som pensionär. Pensions- behållningen delas sedan med ett tal som kallas
delningstalet, vilket är olika för varje årskull. Statiskt speglar det den
förväntade återstående livslängden vid pensionsuttaget. Delningstalet
påverkas även av den s.k. tillväxtnormen, en ränta på 1,6
procent. Denna ränta utgör ett mått på en antagen framtida ekonomisk tillväxt
som gör, att delningstalet blir lägre. Ett lägre delningstal ger en pension som
blir ca 18 procent högre än den annars skulle ha varit. Detta medför att
pensionären får en del av framtida tillväxt i förskott. Detta förskott räknas
sedan av i samband med den årliga indexeringen av pensionen.
Tilläggspension
Tilläggspensionen ersätter ATP och folkpension i det
gamla pensionssystemet. Även den är en inkomstpension, som är baserad på
arbetsåren.
Personer födda mellan 1938-1953 får en del av
ålderspensionen beräknad som tilläggspension. Detta innebär att ju tidigare
födelseår ju större andel tilläggspension. 1/20 räknas bort varje år.
Personer födda 1938 får 16/20 av pensionen beräknad som
tilläggspension och 4/20 som inkomst och premiepension. Personer födda år 1953
får därmed 1/20 av pensionen som tilläggspension.
Tilläggspensionen beräknas enligt de äldre reglerna i
ATP-systemet. Beräkningen baseras på ett medelpoäng, ett genomsnitt av de bästa
15 årens pensionspoäng. Vid lägre antal år med pensionspoäng används
genomsnittet på dessa antal år. Har du färre antal år med pensionspoäng minskas
tilläggspensionen 1/30 med varje år som saknas.
Garantiregeln
Regeln säger att en person i åldersgruppen födda
1938-1953 alltid är garanterad att få ut lika mycket i sammanlagt
inkomstgrundande ålderspension som motsvarar vad denne intjänat i det gamla
ATP-systemet till och med 1994. Garantitillägget innebär att tilläggs pensionen
ökas med det belopp som krävs för att uppnå garanterad nivå.
Ålderspension utdelas varje månad den 18 för personer
födda den 1-15 i månaden och den 19 för personer födda 16-31 i månaden.
Obs! Den som önskar gå i pension måste minst tre månader
före uppnådd pensionsålder skriftligt begära uttag av pension hos
Försäkringskassan.
Lag om garantipension, SFS 1998:702
Garantipension för pensionsberättigade personer födda år
1937 eller tidigare utges
1:1§ ”som kompensation för bortfall av folkpension i form
av ålderspension, pensionstillskott och särskilt grundavdrag för folkpensionärer
vid inkomsttaxering”.
Garantipension för den som är född 1938 eller senare är
beroende av försäkringstiden Garantipensionen grundar sig på bosättning i
Sverige. Den som saknar eller har låg inkomstbaserad pension kan få
garantipension från och med den månad denne fyller 65 år.
Storleken på denna beror på antalet i Sverige bosatta år.
Full garantpension kräver bosättning i Sverige minst 40 år, dvs. från 16 år-
till och med 64 år. Kortare antal år medför 1/40 i avdrag
per år. Full garantipension för år 2009 är för den som är
gift 6 777 kr per månad och för ogift uppgår den till 7 597 kr per månad.
Garantipensionen minskar för den som har inkomstpension,
premiepension, tilläggspension och änkepension eller vissa utländska pensioner.
4§ 2st En pensionsberättigad som stadigvarande sammanbor
med någon med vilken han eller hon varit gift eller har eller har haft barn
skall vid tillämpning av denna lag likställas med gift pensionsberättigad.
En pensionsberättigad som är gift men stadigvarande lever
åtskild från sin make skall vid tillämpning av denna lag likställas med ogift
pensionsberättigad, om inte särskilda skäl föranleder annat.
Genom denna § tillförsäkras, att gifta
pensionsberättigade makar som stadigvarande lever åtskilda skall likställas med
ogift pensions berättigad.
Änkepension
Kvinnor födda 1944 eller tidigare och som fyllt 65 år vid
dödsfallet har rätt till änkepension under förutsättning att de var gifta med
den avlidne såväl vid dödsfallet som den 31 december 1989.
Dessutom uppställes följande grundkrav
1. att äktenskapet måste ha ingåtts senast den dag maken
fyllde 60 år och
2. äktenskapet skall ha pågått i minst fem år vid
dödsfallet
3. eller så skall makarna ha barn tillsammans.
Beloppet för änkepension beräknas utifrån makens pension
eller hur mycket han skulle erhålla i pension. För den som är född 1930 eller
senare minskas änkepensionen av den egna ålderspensionen oavsett m någon
ålderspension tas ut eller ej.
Änkepension
För kvinnor födda 1945 eller senare men som ej fyllt 65
år vid dödsfallet uppställes samma grundkrav som ovan. För att änkepension skall
utgå måste kvinnan ha varit gift med den avlidne den 31 december 1989 och hela
tiden fram till dödsfallet.
Dessutom måste makarna
1. ha gift sig senast den dag maken fyllde 60 år och
2. varit gifta i minst fem år den 31 december 1989, eller
3. ha haft barn tillsammans den 31 december 1989 och vid
dödsfallet.
De kvinnor som ej fyllt 65 år och födda 1945 eller senare
ges i första hand rätt till omställningspension och garantipension. Änkepension
utgår med den del som överstiger det belopp som erhålles från
omställningsgarantin och garantipensionen. Hel änkepension utgår
först när omställningspensionen upphör.
Änkepensionens beräkning
För den som ej fyllt 65 år består änkepensionen av två
delar.
Del ett, utgör 40 procent av den avlidne makens antagna
ålderspension beräknad på dennes pensionspoäng intjänade till och med år 1989.
Hade maken barn som erhåller barnpension utgör änkepensionen 35 procent av
makens pension. Änkepensionen minskas av den egna
ålderspensionen, när kvinnan fyllt 65 år oavsett om någon
ålderspension tas ut eller ej.
Del två, utgör ett villkorat tillägg och erhålles enbart
om kvinnan är under 65 år och har haft vårdnaden om och bott tillsammans med
barn under 16 år den 31 december 1989 eller har fyllt 36 år och varit gift med
den avlidne i minst fem år. Något av villkoren måste ha varit
uppfyllt vid det inträffade dödsfallet.
Änkepension
För kvinnor födda 1945 eller senare och som fyllt 65 år
vid dödsfallet uppställes samma grundkrav som ovan. För att änkepension skall
utgå måste kvinnan ha varit gift med den avlidne den 31 december 1989 och hela
tiden fram till dödsfallet.
Dessutom måste följande grundkrav var uppfyllda,
1. makarna skall ha gift sig senast den dag maken fyllde
60 år och
2. varit gifta i minst fem år den 31 december 1989, eller
3. ha haft barn tillsammans den 31 december 1989 och vid
dödsfallet.
Änkepensionens beräkning
Änkepensionen utgör 40 procent av makens intjänade
ålderspension till och med år 1989. Samtidigt minskas dock änkepensionen med
samma belopp som kvinnan uppbär i ålderspension, dvs. ju högre ålderspension ju
lägre änkepension och minskningen sker oavsett
om ålderspension tages ut eller ej. Vid en viss nivå på
ålderspensionen försvinner änkepensionen helt.
Andra efterlevandeskydd
Uppbar den avlidne avtals- eller tjänstepension från
arbetsgivaren finns en möjlig rätt till pension från den avlidnes arbetsgivare.
Kontakta arbetsgivare för information. I privata pensionsförsäkringar ingår ofta
efterlevandeskydd som utbetalas vid dödsfall. Den som är född 1938 eller senare
kan även ha valt ett efterlevandeskydd till premiepensionen. Detta betalas i så
fall ut automatiskt till den efterlevande.
Ansökan
Obs! Pensionerna utbetalas längst tre månader retroaktivt
från ansökningsmånaden, varför det är viktigt att tillvarata rättigheten även
vid sorgearbetet.
Försäkringskassan erhåller uppgift från Skatteverket, om
någon som bor i Sverige avlider, varefter försäkringskassan skickar ett brev
till dödsboet. Var den avlidne gift, medföljer en blankett för ansökan om
efterlevandepension. Ansökan skall kompletteras med ”Dödsfallsintyg och
släktutredning” som erhålles av skatteverket. Ansökan skickas
därefter till
Försäkringskassan,
Enheten för efterlevandepension
Box 807,
973 24 Luleå
Telefon 0771-768 900
Pensionen utbetalas till det konto som uppgivits till
försäkringskassan Vid första utbetalningen erhålles information om detta,
därefter erhålles enbart information i januari varje år.
Efterlevandepension utbetalas från och med den månad
dödsfallet inträffade. Uppbar den avlidne ålderspension eller sjukersättning
sker utbetalning av pensionen från och med månaden efter dödsfallet.
Äldreförsörjningsstöd
Kan utgå från och med det år man fyller 65 år. Det
garanterar att den som har låg pension får en skälig levnadsnivå. Man måste vara
bosatt i Sverige (man räknas som bosatt om man planerar att stanna här minst ett
år).
Uppgår ej inkomsten efter skatteavdrag tillsammans med
boendekostnaden, beloppet för skälig levnadsnivå är man berättigad till
äldreförsörjningsstöd. Beloppet för skälig levnadsnivå år 2009, uppgår till 4
831 kr per månad för ogifta och 4 082 kr per månad för gifta. (Beloppet beräknas
på prisbasbeloppet).
Äldreförsörjningsstöd utbetalas enbart om de egna
pensionsförmånerna ej räcker till dvs. den inkomstgrundade ålderspensionen,
garanti pensionen, bostadstillägg till pensionärer och särskilt bostadstillägg.
Referenslitteratur
Handläggning inom socialtjänsten, Lars Clevesköld, Lars
Lundgren och Anders Thunved
Socialtjänstens begrepp, Stefan Melin
Den nya socialtjänstlagen, Bengt Olof Bergstrand
Lagtext
Förvaltningslagen, SFS 1986:223
Hälso- och sjukvårdslag, SFS 1982:763
Lag om allmän försäkring, SFS 1962:381
Lagen om bostadstillägg, SFS 2001:761
Lagen om garantipension, SFS 1998:702
Föräldrabalken, SFS 1949:381
Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens
område, SFS 1998:531
Körkortslagen, SFS 1998:488.
Sekretesslagen, SFS 1980:100
Smittskyddslagen, SFS 1968:231
Internetadresser
www.skane.se/halsoval
www.skane.se/minavardkontakter
www.skanetrafiken.se/sjukresor
www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2009/Forandringar-for-licenslakemedel-/
http://www.forsakringskassan.se/privatpers
http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=272275